Familjelivet

Matte tog mej - bara mej - i bilen och skumpade iväg.
Kvar stod Ludde och såg ledsen ut men jag sprang fram till staketet innan och tröck en blöt puss på hans ben...

Matte sa att hon kunde ju tagit med honom så hade han kunnat sitta i bilen men matte visste inte om det fanns plats uppe på gården. Ha med oss båda in hade inte funkat hävdade matte för Ludde hade rivit hela stället...

När vi kom fram gick vi en liten bit in i ett hus - o herreminvovvigasjäl vad det LUKTADE GOTT!!!!
Syntes ingen så vi satte oss i väntrummet. På en hylla satt det en hund, jag smöööööööög fram och nosade....han var av papp (ja matte fnissade åt mej, vavava? Kunde ju varit en illasinnande hund som tänkt bita henne i benet...).
Efter en stund kom det en människa i gröna kläder och bad oss stiga in - å' det gjorde jag, full fräs!
Jag fick 2 frolic av henne men just då hade jag inte tid att äta dem så de fick ligga på golvet.
Hon var så trevlig så, registrerade mej i en manick, tittade på ett protokoll från min uppfödare och registreringsbeviset. Sen gick hon och hämtade en grej som hon stoppade i öronen på sig och la en del på mej och lyssnade. Lät sååååå bra sa hon. Jag hade en himla tjock päls men var väldigt fin i kroppen, inte ett dugg lönnfet och muskler fanns det också. Så vi vägde mej på en sketastor våg, ca 22,5 kg vägde jag. Det var lite ryckigt för jag viftade på svansen hela tiden.

Tillbaka i rummet och medan jag mumsade på frolicen så höll hon på med nått. Kommer hon och kastar lite kattgodis på golvet och medan jag mumsa så ger hon mej en spruta så jag inte ska bli sjuk. Jag märkte den inte ens. BRA va?
Sen klistrade hon spännande saker i reg.beviset och så hämtade hon en manick för att kolla chipet jag har under huden - att det var samma nummer som fanns i handlingarna. Det var det. PUH sa matte då.

Sen fick ju matte betala medan jag satt o var söt. Fick syn på en annan människa där och hon hade en skjorta med hundar på. Såg också himla snäll ut. Sen fick vi gå. I väntrummet satt det en stor hund och jag viftade med svansen och sa att det var såååå trevliga människor här.

Vi åkte hem sen och Ludde blev helt överlycklig att se mej igen - han hade trott att matte skulle sälja mej. Inte matte inte - nähärå!

VOV
Harry